Vår verksamhet från 1927


Helmer Hornberg


Benzeliusstenen 1928


Ryssgraven 1933


Galgbacken 1934


Milstolpen 1952


Sockenstugan 1957
Brunnshävert 1957


Midsommar på Hägnan


Halstrad strömming

Initiativtagarna till vår förening var prosten Albert Nordberg och Helmer Hornberg, känd hembygdsivrare och den som uppmärksammade ryssgraven i Alvik. Gillet eller hembygdsföreningen såg dagens ljus den 2 februari 1927 och verksamheten kom igång genom en gåva på 500 kr från direktör Rudolf Isakson, delägare i Norrbottens-Kuriren. Som ordförande vid mötet den 12 april 1927 var Albert Nordberg och som kassör och sekreterare Helmer Hornberg. Vid detta möte antogs föreningens första stadgar samt förslag om medlemskap i Norrbottens hembygdsgille, nuvarande hembygdsförbundet.
Enligt protokollets åttonde paragraf hade Nordberg tillskrivit LKAB om gillets existens samt att som gåva få överta länsmansbostället (nuvarande Elimförsamlingens hus på Gäddviksvägen) och att detta skulle användas som gillesgård.
I samma protokoll står det att läsa om en del projekt och dessa finns noterade i artikeln som följer.
Nedanstående artikel har tidigare publicerats i föreningens årsskrift 1998 och då med Anna Björkman och Thorild Jordung vid pennorna

Verksamheten kom igång 1927 då föreningen tog sina första staplande steg.
Benzeliusstenen 1928. Minnesstenen har tillkommit genom att Hembygdsgillet utsänt insamlingslistor till byarna inom Nederluleå socken. Kostnaden för stenen uppgick till 2 714: - kronor, varav till arkitekten Lovén i Luleå 300: - och till fabrikör Bernsten i Boden 1 600: -.

1928 Milstolpe i Gammelstad. Enligt protokoll vid det första ordinarie årsmötet den 1/7 1928 har hemmansägare Karl Nilsson i Sunderbyn, tagit initiativet till uppresandet av milstolpe vid tingshuset i Gammelstad där den detta år, 1928, 100-åriga järntavlan nu fått sin plats.

1933 Ryssgraven vid Kyrkogården. Enligt protokoll den 1/7 1928 fick Hembygdsgillets styrelse i uppdrag att låta iståndsätta den s.k. Ryssgraven i Gammmelstad, om detta ej bleve för dyrbart. Den gamla stenen restaurerades av Hembygdsgillet 1933. Kostnad 225:17. Området upprustades och inhägnades med delar av det järnstaket som borttagits vid kyrkan när den nya bogårdsmuren uppfördes.
Not: Enligt prosten Albert Nordbergs bok ”Luleå sockens historia” kallas platsen för ryssgrav, men det lär vara uteslutande svenska soldater som vilar där. De avled i så kallad fältsjuka eller fältsmitta. De i pest döda fick inte begravas på kyrkogårdarna. På minnesstenen finns texten: ”Fältsjukans offer 1809 döden allt förlikar 1889”.

1934 ”Surbrunnen” vid Rutviksvägen eller som idag Linnékällan. Efter markarbeten och uppsnyggning av brunnen har Hembygdsgillet den 13/10 1934 beslutat att” Åstadkomma ett hus vid brunnen i så nära överensstämmelse med det ursprungliga som möjligt” vilket också uppfördes.

1934 Galgbacken, Gäddviksvägen på Ön i Gammelstad. Denna iordningställdes och uppsnyggades genom Hembygdsgillets försorg enligt protokoll från åren 1934, 1946 och 1958. Ett röse uppfördes år 1961.

1949 Väderkvarnen på Junkön. Enligt protokoll åren 1949-1950 har väderkvarnen på Junkön iordningsställts.

1952 Milstolpe av trä i Sunderbyn. Hemmansägare Karl Nilsson i Sunderbyn har restaurerat en gammal milstolpe av trä och återuppsatt den på sin gamla plats vid allmänna vägen i byn.

1951 Vällingklockan från Selets bruks storhetstid. Vällingklockan från det gamla järnbruket har uppsatts i stapeln, som utförts enligt av landsantikvarien godkänd ritning. Den har placerats på resterna av grunden till arbetarbostaden, vid vilken den ursprungligen suttit.

1957-1962 Gamla sockenstugan vid Sunderbyvägen. Byggnaden som är uppförd 1754 var tidigare placerad vid torget i Gammelstad. Till sin plats vid Sunderbybacken flyttades stugan i början av 1920-talet och användes då som kronohäkte. Efter hemställan till Nederluleå kommun fick Hembygdsgillet överta byggnaden enligt protokoll den 5/10 1957.
Då det gamla kronohäktet från början varit sockenstuga har Hembygdsgillet funnit det lämpligt att återställa byggnaden till dess ursprungliga skick med bibehållande av de fångceller som då fanns i stugan. För att kunna klara kostnaderna för ett iordningställande utsände Hembygdsgillet ett tiggarbrev i Nederluleå socken, ansökan om kommunala bidrag, anordnande av tombola, lotterier mm. Frivilligt arbete förekom också och år 1962 var arbetet färdigställt. Lokalen användes även en tid som bibliotek.
Vid årsmöte med Nederluleå Hembygdsgille den 23/10 1976 beslutades att till
Nederluleå församling överlåta den gamla sockenstugan. Förslag om flyttning av byggnaden från sin plats vid Sunderbybacken till tomten där Klockargården tidigare var belägen blev föremål för överläggning i Nederluleå församlings kyrkoråd. Om sockenstugan flyttades kan en kulturbyggnad både bevaras och komma till praktisk användning samt erhålla en placering som upplevs riktig vid kyrkan. Flyttning och renovering påbörjades av Nederluleå församling år 1979 och var helt färdig 1980.

1959 Inköp av Kyrkstall i Gammelstad. Enligt beslut den 28 juli 1950 inköpte Hembygdsgillet ett kyrkstall vid Gamla Hamngatan i Gammelstad av Uno Wikström i Brändöörarna för ett belopp av 50: - Stallet reparerades samma år för en kostnad av 249: -.

1961 Kyrkstuga nr 74. Gåva av Paul Sandberg, Sandön. Enligt protokoll 14/10 1961 har Nederluleå hembygdsgille som gåva av Paul Sandberg, Sandön erhållit kyrkstuga nr 74 med inventarier, sängkläder och husgeråd.

1962 - 1963 Kyrkstuga nr 253-254, Stockamyrstugan. Stuga nr 254, den norra och mindre delen av stugan, har Hembygdsgillet erhållit som gåva den 5/10 1962 av Verner Sundqvists dödsbo i Kallviken. Stuga nr 253, vilken är sammanbyggd med den ovan nämnda stugan, inköptes av hembygdsgillet enligt köpebrev den 10/10 1963 för 3 000:-. Tidigare ägare var Johan Eriksson m.fl. i Långsund.
Stugorna renoverades av Nederluleå kommun och möblerades av Norrbottens museum med tidsriktiga möbler och kunde nu visas för såväl turister som sockenbor.
Nederluleå Hembygdsgille har vid årsmöte den 23/10 1976 beslutat att överlåta kyrkstugorna till Nederluleå församling. Hembygdsgillet gjorde dock det förbehållet att stugorna även i fortsättningen skulle hållas öppna och nyttjas som visningsstugor för turister i samma utsträckning som tidigare. År 1992 återlämnade Nederluleå församling stugorna till Nederluleå Hembygdsförening.



Albert Nordberg


Milstenen kyrkan 1928


Linnékällan 1934


Junkökvarnen 1949


Grötklockan 1951


Stallet 1959


Visningsstugan 1962


Julmarknad