Borgarhus
och kyrkstuga
Kyrkstuga
253 har troligen uppförts omkring år 1750. En
av dess första ägare var den förmögne
bonden. och köpmannen Erik Eriksson-Nordström
från Långsund, Mörön. Erik Eriksson
härstammade från Norsgården i Gäddvik.
Sonen, Lars Eriksson, var gift med en prästdotter som
hette Ask i efternamn. Eriks farfar var tolvmannen Johan
Johansson från Gäddvik nr 6. Erik Erikssons bror
var nämndeman och ägde den stora kyrkstugan intill,
nr 255.
Beträffande kyrkstuga 253 kan man säga att cirkeln
slutits. Från att ha varit kombinerat "borgarhus"
och kyrkstuga med en ägare, kom de två rummen
att bli två kyrkstugor med olika nummer och olika
ägare. Detta förändrades dock 1962 då
den lilla kammaren i stugan, nr 254, skänktes till
dåvarande Nederluleå hembygdsgille. 1963 kom
även det större rummet, stuga 253, i hembygdsgillets
ägo. De bägge kamrarna var nu samlade under en
ägare. Upprustning av stugan och dess kammare vidtog.
Nederluleå hembygdsgille använde stugan som visningsstuga
för turister och allmänhet De skänkte i sin
tur stugan till Nederluleå församling. 1992 återgick
stugan i Nederluleå hembygdsförenings, f d hembygdsgillets,
ägo. Stugan genomgick 1993 en omfattande renovering.
Förändras
med tiden
Hur
såg kyrkstugorna ut förr? I 1695 års kyrkstugeförordning,
utfärdad vid landstinget i Piteå, skriver landshövdingen
Douglas; "att vart och ett anskrefwet hemman må
bestås till kyrkohus, en stufwa med kammare och förstufwa
för, ett stall hwart och ett så stort, som det
för en och hwar, efter des hushållning och hemmans
storlek pröfwas nödigt".
"Anskrefwet" hemman kan översättas med
i längderna upptaget hemman. Kravet för att få
bygga en kyrkstuga var alltså i princip att man ägde
ett hemman. Förordningen
säger oss något om hur kyrkstugorna såg
ut på den tiden. Exteriört har dock kyrkstugorna
förändrats. Brädfodring och rödfärg
började överlag användas under 1900-talets
början.
Möbleringen i stugan och dess båda kammare är
enkel och typisk för en kyrkstuga vid 1900-talets början.
En del möbler är skänkta till stugan, andra
andra är skänkta från Friluftsmuseet Hägnan.
De flesta möbler härstammar från Bälinge
och andra byar i Nederluleå.
Kyrkstugans
inventarier
I
allmänhet kan man säga att äldre möbler
som ansågs ha tjänat ut hemma, för det mesta
hamnade i kyrkstugorna. Till inventarierna hör alltid
någon form av utdragssäng, ett bord, några
stolar, kista, någon typ av förvaringsskåp
samt en diskbänk/tvättbänk.
Lucksängen blev vanlig i kyrkstugorna i början
av 1900-talet. Mattor, gardiner och dukar är något
som tillkommit under 1800-talets slut och 1900-talets början.
I stugorna fanns enklare kärl för matlagning,
där kaffepannan hade en mycket viktig roll. Kaffekoppar,
några tallrikar och bestick fanns också i stugorna,
liksom kyrkkläderna vilka oftast förvarades där
från helg till helg. Storkarlsstugan är i stort
sett möblerad efter denna princip.
Byggnaden
Spisen
i stora kammaren är ovanlig för en kyrkstuga,
där vanliga enkla öppenspisar dominerat. Spisen
är av rörspismodell och gav mer och långvarigare
värme än en öppen spis. Under 1900-talet
har de öppna eldstäderna alltmer kommit att bytas
ut mot järnspisar. Idag har nästan alla stugor
elström och element. Så även i vår
stuga. Innerväggarnas timmer var ofta synligt och omålat.
Ibland var det vitmenat. Vissa stugor har haft schablonmönster
eller stänkmålning. Under 1800-talets slut och
1900-talets början blir tapeter allt vanligare. Storkarlsstugans
väggar målades vid renoveringen på 1970-talet
i gammal stil.
I lilla kammaren finns ett mycket gammalt, blyinfattat fönster.
Fönster var tidigare att anse som lyx. De var svåra
att framställa och mycket dyrbara. Att göra stora
rutor var speciellt svårt. Därför består
fönster av äldre modell av flera små, blyinfattade
rutor, med handblåst, bubbligt glas. Fönsterluckor
användes för att skydda rutor mot väder och
vind och allmän förstörelse.
Slutligen - observera kyrkstugans dörr med drag i barock
stil. Den är lite mer exklusiv och av äldre snitt,
än de vanliga kyrkstugedörrarna med klassiska
stildrag. Ytterligare ett tecken på stugans ålder
och att den verkligen förtjänar namnet "storkarlsstuga".